Idag känner jag tacksamhet. Tacksamhet för…

…att bo på vackra Värmdö och bo på finaste tomten med de snällaste hyresvärdarna man kan tänka sig. Det finns så många som haft sådan otur med konstiga hyresvärdar och taskiga förhållanden, så, att vi lyckades träffa rätt på första stället vi ens tittade på, det är inget man ska ta för givet.

…golvvärme. Det låter flummigt jag vet men, när man tänker efter, hur lyxigt är inte det egentligen? Hur många procent av världens befolkning har möjlighet att tänka: hmm vilken temperatur vill jag att golvet ska ha idag?

…att ha en sån fin pojkvän och en sån fin ”extra”-familj. De har alltid varit så snälla och välkomnande, redan från dag ett. Jag kommer aldrig glömma första gången jag skulle träffa Martins föräldrar, jag var såå nervös. Vi hade inte ens planerat det utan det var bara ett spontant beslut när vi var påväg hem från skolan. Men än idag minns jag känslan när jag träffade hans mamma för första gången, hur rädslan bara försvann såfort hon skakade min hand. Hon är den snällaste, mest omtänksamma och varma människan man kan tänka sig. Och så hade jag – lilla jag – turen att de flyttade till Sverige och att hennes son började i samma klass som jag. Typ det bästa som nånsin kunde hänt mig, med andra ord. 🙂  

…att ha slutat bry mig så mycket om vad folk tycker om en. Herregud vad jag försökte när jag var yngre. Nu när jag ser dagens 13-14-åringar så känner jag bara åh snälla rara, du känner dig jättetuff nu men du kommer se tillbaka om några år och undra vad det var du tyckte var så coolt egentligen. Och kanske ännu viktigare: varför du känner att du måste eftersträva den illusion av perfektion som samhällets normer format.

…att kunna fylla min kyl & frys till bredden om jag vill. Jag ser jättemånga i min ålder som har det tufft ekonomiskt, som knappt har råd med att ha mat på bordet (för att inte nämna alla de fattiga länderna som inte ens har rent vatten.) Jag är så glad och tacksam för att jag haft möjligheten att kunna jobba och skaffa mig ett boende och mat på bordet.

…att ha en stöttande familj. Oavsett var eller till vem jag vänder mig i min familj så känner jag värme och välvilja. Ett stöd. Det är jag säker på att inte alla är tursamma nog att känna.

…naturen. Ja, as flummigt as it may sound, så är jag enormt tacksam för naturen. Solen, molnen, grönskan, vattnet, allt. Att allt är som ett enda stort underverk, ett mysterium som ingen vet svaret på varför vi ens finns, men att trots att ingen vet svaret så tycks vi ändå finna mening i det och kunna känna tacksamhet för det. Generation för generation, dag för dag, årstid för årstid, varv för varv.